Betyg: 4

warning: Creating default object from empty value in /www/webvol34/zw/v00r3x1w9jbyp5i/tillbergs.se/public_html/modules/taxonomy/taxonomy.pages.inc on line 33.

Lu Shan Yun Wu, Dragon Tea House 2010

Namn: Lu Shan Yun Wu
Kvalitet: Supreme
Butik: Dragon Tea House
Skörd: 2010
Pris: $26.99/ 100g
Eftersom Lu Shan Yun Wu var ett av de bästa teerna jag drack förra året har jag sett fram emot att testa årets skörd. Tyvärr blev jag lite besviken, visserligen är det ett mycket trevligt te men har inte samma friskhet som förra året. Dessutom är det lite mer svårbryggt. Nu kan det vara så att jag blivit bortskämd av alla de trevliga gröna teer jag druckit det senaste året, det är svårt att säga.

Huo Shan Huang Ya 霍山黄芽

Huo Shan Huang Ya är ett gult te som blivit mycket populärt de senaste åren. Det har vunnit flera utmärkelser och fick stor uppmärksamhet under olympiaden i Kina. Teet odlas vid Huo Shan (1) i Anhui på en höjd av minst 600 meter över havet. Bergen där teet odlas är dimmiga och har lämpliga betingelser för te. Merparten av produktionen konsumeras i Kina men det exporteras en del till Tyskland och USA.
 [gmap markers=numbers::0,0 + 31.35903141838321,116.34796142578125 |zoom=8 |center=31.44741029142872,116.69677734375 |width=775px |height=400px |control=Small |type=Physical]

Under Ming- och Qing-dynastierna (1368–1644, 1644–1911) var detta ett populärt tribut-te, men glömdes sedan bort1. Med hjälp av tre 80-åriga teodlare återskapades dock teet 1971 och det blev genast mycket uppskattat. Första året tillverkades 14 kilo, 1973 och 1974 tillverkades det omkring 200 kilo men redan 1985 var produktionen 3700 kg2. Nuförtiden lär produktionen vara hela 4500 ton, värt 150 millioner yuan vilket är ungefär lika mycket i svenska kronor. Ungefär 90% av alla hushåll i trakten arbetar med produktion av te vilket innebär omkring 100000 personer2.

Teet består nästan helt av bladknoppar, vilket ger en mycket mild och lite kryddig smak.

Tillverkning

Du Yun Mao Jian 都匀毛尖

Du Yun Mao Jian brukar finnas med på listor over Kinas mest kända teer men är mycket svårt att få tag på. Inte för att produktionen är speciellt liten utan att mycket lite exporteras utanför Kina eller ens Guizhou där teet produceras. Mest känt är teet för sin relativt nära koppling till Mao Zedong och sitt pris det vann på Panama-Pacific International Exposition 1915.

Det skall ha tillverkats sedan Ming-dynastin (1368-1644) och varit ett tributte till Kejsaren men jag har inte hittat några tillförlitliga källor som verifierar detta. Teet tillverkas i Duyun 都匀 i södra Guizhou och påminner en hel del om Bi Lou Chun. De bästa teet kommer från Shao Jiao, Shao Shang, Huang He, Hei Gou och sluttningarna av Qian Jia Slope mountain vid byn Tuan Shan1.

[gmap markers=green::26.254194435916865,107.51976013183594 |zoom=10 |center=26.251546424213046,107.457275390625 |width=775px |height=400px |control=Small |type=Physical]
An JiDuyun 都匀.

Brevet från Mao Zedong

Jun Shan Yin Zhen 君山银针

Detta te är ett av Kinas mest kända teer men det som produceras i minst mängd. I alla fall om man bortser ifrån den stora mängd förfalskat te som prånglas ut under samma namn. Enligt en trovärdig källa tillverkas det bara 500 kg av detta te per år1 medan men annan källa anger 300 kg/år2.

Telöven är gulgröna, raka och täckta med fina hår. Omkring 2,5 till 3 cm långa och 3 till 4 mm breda. Teet klassas som gult vilket innebär att det tillverkas på ett mycket speciellt sätt och det odlas på en enda plats, berget Jun Shan (1) i sjön Dong Ting (2), mycket nära Yueyang 岳阳 (3).

Jun Shan är ett mycket litet bergsområde, omkring 1 km brett som är täckt med dimma en stor del av året. Totalt sträcker sig odlingarna över 72 berg av varierande storlek. Det odlas även te på de norra stränderna av Dong Ting men då klimatet här skiljer sig från det på Jun Shan betraktas inte detta som äkta Jun Shan Yin Zhen1.

[gmap markers=numbers::29.17272781192837,113.32878112792969 + 29.449209669509127,113.01172256469727 + 29.370896116661687,112.94048309326172 + 29.362518365286107,113.1540298461914 |zoom=11 |center=29.433617570990965,113.05686950683594 |width=775px |height=500px |control=Small |type=Physical]

Historia

Mao Jian 茶品毛尖

Mao Jian är benämningen på flera kinesiska teer som har liknande egenskaper, framför allt formen. Som så många andra benämningar har denna förvanskats med åren och teer benämnda Mao Jian kan ha ganska olika former och utseende.

Mao Jian brukar bestå av ganska små, lätt böjda löv med mörkgrön färg och lär ha tillverkats i de norra delarna av Kina under lång tid.

Det mest kända av alla Mao Jian är Xin Yang Mao Jian 信阳毛尖 men det finns även te som enbart kallas Mao Jian, t.ex. detta te från Jinhua (1) i Zhejiang. Jag köpte det från Jing Tea Shop och det enda jag vet om det är att det kommer från en varitet som kallas Ying Shuang.

[gmap markers=numbers::0,0 + 29.099736962593013,119.65621948242188 |zoom=9 |center=29.15455992534758,119.70977783203125 |width=775px |height=400px |control=Small |type=Physical]

An Ji Bai Pian 安吉白片

Detta gröna te från Zhejiang förväxlas ofta med An Ji Bai Cha vilket kanske inte är så konstigt. Inte nog med att de har snarlika namn, de odlas dessutom i samma område och ser nästan lika dana ut. Det finns dock flera viktiga skillnader, dels tillverkas de på olika sätt och dels används olika sorters telöv som material.

De torra telöven är raka och platta och tillverkas på ett ganska unikt sätt bl.a. genom bakning. Beskarna som används är Long Jing 43 / Ying Shuang, samma buskar som används för att producera merparten av allt Long Jing2. Till skillnad från Long Jing innehåller dock An Ji Bai Pian mycket lite koffein1.

Förutom sitt te är An Ji känt för sina vackra bambulundar som bl.a. syns i filmen "Crouching tiger and hidden dragon". Teet och bambun växer skyddat från föroreningar och odlas tydligen helt utan bekämpningsmedel. Totalt finns det 45 000 Ha teplantor i An Ji vilka producerar 3300 ton te per år, både An Ji Bai Cha och An Ji Bai Pian1.
[gmap markers=green::30.65622488473391,119.68368530273438 |zoom=9 |center=30.70169664654607,119.915771484375 |width=775px |height=300px |control=Small |type=Physical]
An JiAn Ji.

Bao Hong Cha 宝洪茶

Bao Hong, som även kallas 十里香茶, är ett av Kinas mer kända teer. 1980 utnämndes det till ”Särskilt utvalt” te. Teet produceras i Yunnan i ett härad som heter Yiliang(1) 宜良, inte långt ifrån Kunming 昆明. Det tillverkas två typer av detta te, dels Baohong 宝洪 och dels Yichun 宜春2. Tyvärr har jag inte hittat någon information om vad som skiljer dessa åt.

Teet skall ha odlats sedan Tang-dynastin (618-907 e.Kr.) då en buddistmunk från Fujian besökte det nybyggda klostret på berget Bao Hong och förde med sig teplantor hemifrån1. Mer försiktiga källor anser att teet inte odlats tidigare än Ming (1368 till 644) eller t.o.m. Qing-dynastin (1644-1912)3. Faktum är att en källa anser att det inte finns några belägg att teet är särskilt gammalt utan att teet troligtvis inte har tillverkats tidigare än 19054. Området där teet odlas är relativt svalt och dimmigt. Plantorna växer högt, vanligtvis mellan 1550 och 1650 meter över havet men sträcker sig ända upp till 1900 meter2.

[gmap markers=numbers::0,0 + 24.88718392145446,103.18084716796875 |zoom=9 |center=24.94123829939631,103.15338134765625 |width=775px |height=300px |control=Small |type=Physical]

Wu Niu Zao, 乌牛早

Odling av Wu Niu ZaoWu Niu Zao är namnet på ett grönt te från Zhejiang men även en typ av tebuske (kultivar).

Detta te skördas mellan den 25:e februari och 5:e april vilket är extremt tidigt, något som även gett teet sitt namn. Fram till 1988 kallades detta te för Ling Ha Cha men då klassades det som en officiell provinsiell produkt och fick ett nytt namn vilket brukar översättas till "Early Spring Wuniu Longjing"

Wu Niu Zao används till flera olika sorters te, främst gröna men jag har även hört talas om att det används som material i oolonger. Tyvärr har teet fått ett dåligt namn eftersom det ofta används för att tillverka förfalskat Lung Ching.

WuniuTeet odlas främst i Wuniu (乌牛镇) (1) som ligger lite norr om Whenzhou. 1994 odlades det te på 80 Ha i området och om man räknar in hela häraden så var arean 533 Ha vilken producerade omkring 60 ton te. 2003 var produktionen 500 ton1. Teet innehåller ovanligt mycket aminosyror och koffein vilket skall ge påstådda hälsoegenskaper.

Bai Sha Lu

Bai Sha Lu är tydligen Hainans mest kända gröna te, något jag inte tvivlar på, men egentligen säger detta ingenting eftersom Hainan enbart är känt för sitt svarta söndermalda te.

Detta te skiljer sig från de flesta andra kinesiska gröna teer eftersom det är ångat, vanligtvis steker man de gröna teerna i Kina. En annan sak som skiljer detta te från andra teer är att det skördas mycket tidigt på året.

Teet odlas kring Wuzhishan (femfingerberget) som ligger mitt på ön och skall enligt uppgift vara en utmärkt plats att odla te på, något jag inte tvivlar på eftersom detta är ett förvånansvärt bra te. Speciellt med tanke på priset. Jag testade en ekologisk sort skördad 2010 som jag köpte från Jing Tea Shop som för bara några dollar. Teet var sött med en lite nötig smak och skiljer sig en hel del från de japanska ångade teer jag testat. Tyvärr kan det vara lite svårt att få tag i men jag såg till min glädje att det även säljs av House of Tea.

Sunon Yellow tea

Detta gula te från Anhui tillverkas av AHCOF International development CO.LTD, ett företag i Anhui som grundades 2001. Teet importeras genom Johan & Nyström och finns att köpa i ganska många butiker i Sverige. Det är däremot ganska svårt att få tag på i andra länder.

Teet har inte tillverkats särskilt länge, kanske fem år och säljs i två kvalitéer, FY102 och FY103. Vilken av dessa som importeras till Sverige vet jag inte. Gult te kan tillverkas på en mängd olika sätt, det enda gemensamma är ”gulningssteget” men även detta kan skilja sig åt mellan olika teer. Enligt AHCOF tillverkas detta te genom en utvecklad traditionell metod men vad denna består i är ingenting de avslöjar.

Enligt Johan & Nyström kommer detta te från ”Sunon-regionen” i Anhui men någon sådan har jag aldrig hört talas om, troligare är att Sunon är ett varumärke. Antagligen odlas teet i närheten av Hefei.

Prenumerera på innehåll