Betyg: 3

warning: Creating default object from empty value in /www/webvol34/zw/v00r3x1w9jbyp5i/tillbergs.se/public_html/modules/taxonomy/taxonomy.pages.inc on line 33.

Feng Qing

Förra året (2009) köpte jag ett antal Dian Hong från Yunnan Sourcing, bl.a. Yunnan Pure Small Bud Black Tea, Feng Qing First Flush Black Tea och Feng Qing 1 Leaf Bud Black tea. Gemensamt för dessa är att de är tillverkade av Dian Hong group, även känt som Feng Qing Tea factory. Just de två som kallas Feng Qing är ganska lika och jag har svårt att skilja dem åt. Jag har jag lagrat ett år, något som det blev lite bättre av men de är fortfarande ganska svårbryggda. Allmänt kan man säga att de är vackra, prisvärda men att det finns bättre Dian Hong att få tag på. Teerna är troligtvis odlade och tillverkade i Fengqing (1).

[gmap markers=numbers::0,0 + 24.56785770409557,99.91241455078125 |zoom=8 |center=24.577099744289427,99.90280151367188 |width=775px |height=400px |control=Small |type=Physical]

Feng Qing First Flush Black Tea

Feng Qing 1 Leaf Bud Black tea

Ying De Hong Cha 英德红茶

Ying De Hong är ett svart te från Guangdong, en provins som mest är känt för sitt oolong. Detta te som ibland kallas Guangdong Black och Ying Hong odlas och tillverkas kring Yingde (1) 英德 i norra delen av provinsen. Teet odlas i öppen böljande terräng. Klimatet är subtropiskt med tydlig monsunperiod vilket innebär att det är både varmt och fuktigt, kanske inte det bästa för grönt te lämpligt för svart te.

[gmap markers=numbers::0,0 + 24.15715412665487,113.42697143554688 |zoom=7 |center=23.976214626638303,113.785400390625 |width=750px |height=400px |control=Small |type=Physical]

Första gången det såldes var 1959 och 1964 tog man fram en metod för att använda storbladiga tebuskar från Yunnan som material. Under 1990-talet fortsatte utvecklingen och flera nya kvalitéer och sorter har tagits fram. Vanliga sorter är FOP, FBOP, BOP, BP men även några mer exklusiva sorter.

Teet är i huvudsak maskinellt tillverkat. Efter att ha vissnat ner till en fukthalt av exakt 64% (med en tolerans av en %-enhet) rullas teet i 40 till 50 minuter. Efter detta oxiderar teet för att torkas i 105 till 115 garders värme. Avslutningsvis torteras det och packas. Under 1970-talet utvecklades även en metod (d.v.s. en maskin) som förutom rullar teet även skär det, en metod som fortfarande används, åtminstone för de sönderbrutna kvalitéerna.

Banna Black Gold

Detta är ett av många Yunnan Hong Cha som Scott Wilson på Yunnan Sourcing LLC. säljer. Egentligen vet jag ingenting om det mer än den information som finns på Yunnan Sourcings hemsida och det är inte mycket. Det recenserade teet är skördat tidigt våren 2009 i byn Pu Wen i Xi Shuang Banna. Ursprungsmaterialet är den storbladiga tevariteten från Yunnan. Priset var mycket bara, 6 dollar/hg, men smaken, tja, mild men ganska intetsägande.

Man Tang Xiang

Om någon tycker att det är väldigt pretentiöst att jag skriver ut namnen på kinesiska teer och platser på kinesiska så finns det en mycket bra anledning. Det finns nämligen mycket lite information om kinesiskt te på något annat språk än kinesiska och det kinesiska namnet är nödvändigt för att kunna hitta denna information. Ett exempel där detta blir tydligt på detta är detta te. Allt jag har är det transkriberade och översatta namnet vilket är ”arom som fyller rummet” och utifrån detta hittar jag mycket lite information. Man Tang Xiang är namnet en tebutik i Peking med flera websidor t.ex. http://mantangxiang2008.cn.alibaba.com/, http://mtxtea.wangchuangtianxia.cn/ och http://www.mantangxiang.cn/ men jag tror inte denna har något med det aktuella teet att göra.

Man Tang Xiang är ett grönt te från Yunnan, närmare bestämt från berget Jinggu i Simao 思茅. Teet skördas tidigt, redan i mitten av februari. Det tillverkas för hand och steks i het panna under kort tid. För att detta skall vara möjligt steks ovanligt lite löv åt gången och det krävs en hel del skicklighet. Efter stekningen rullas teet för att få sin knytesliknande form som påminner en del om gunpowder. Teet är dock betydligt större, främst för man använder den storbladiga lokala tesorten från Yunnan som råvara1. Färgen är ganska mörk och smaken söt.

Meng Ding Gan Lu 蒙顶甘露

Namnet Gan Lu 甘露 betyder söt dagg och är ett populärt grönt te Sichuan i sydvästra Kina. Just Meng Ding 蒙顶 (1) är benämningen på det Gan Lu som odlas kring berget med samma namn. Lokalt kallas teet Xian Cha vilket betyder de odödligas te. Detta kommer sig av att teet enligt en legend skall ha först odlats av Wu Li Zhen, en legendarisk buddistmunk som uppnådde nirvana1. Det är väl tveksamt om det finns någon sanning i denna legend men teet har ändå en lång historia. Kinesiska källor brukar ange att detta te odlats i två tusen år, ett inte helt orimligt påstående med tanke på att det var i dessa trakter som man började odla te. Det finns även några mycket gamla tebuskar i trakten.

[gmap markers=numbers::0,0 + 30.086072856607394,103.06806564331055 |zoom=12 |center=30.084840018486364,103.084716796875 |width=775px |height=400px |control=Small |type=Physical]

Tillverkning
För att producera detta te används en lokal varitet, Ming Shan #1312. Teet plockas tidigt, ofta innan bladknopparna slagit ut. Efter att ha vissnat ner steks, eller fixeras, bladen i en 140-160 grader varm panna. Vanligtvis tar man fyra hg löv åt gången. Detta medför att fuktinnehållet minskar till 60%. Efter detta knådas och formas löven i samma varma panna får att torkas och få sin form. Detta kräver ett exakt handlag och bestämda handrörelser. När fuktinnehållet är 15-20% sänkt temperaturen i pannan3.

Bai Ji Guan, Teaspring 2010

Med tanke på priset, 47 dollar för ett hekto, måste det här vara årets sämsta köp. Visserligen är jag ingen stor älskare av Wu Yi Yan Cha men jag hade större förväntningar än så här. Det positiva är att löven och färgen på teet ser bra ut men med en tunn smak, kort eftersmak och nästan inga nyanser räcker inte det långt.

Xin Yang Mao Jian 信阳毛尖

Xin Yang Mao Jian finns med på de flesta listor över Kinas mest kända teer. Det är ett grönt te från häradet Xinyang 信阳 (2) i Henan. De bättre kvalitéerna odlas på 500-800 meters höjd i bergskedjan Dabie 大别山 (1). Teet skall ha odlats sedan Tang-dynastin (618–907) och ha haft samma utseende de senaste 200 åren. Det var först när det vann pris på Panama-Pacific International Exposition som det blev känt utomlands. Merparten av all konsumtion är dock inhemsk och det är faktiskt ganska många turister som besöker produktionsområdena vart år1. Xinyang ligger ovanligt långt norrut för att producera bra te men bergsområdet har gått om vattendrag, dimma och regn som krävs får att producera fint te.

[gmap markers=numbers::32.83482746928921,118.7237548828125 + 31.223606230287707,115.6915283203125 + 32.08397077224378,114.0875244140625 |zoom=8 |center=31.690781806136822,114.873046875 |width=775px |height=400px |control=Small |type=Physical]

Xiao Bu Yan Cha 小布岩茶

Detta ovanliga te kommer från de nordvästra delarna av häradet Ningdu 宁都县 (1) i mellersta Jiangxi. Teet har tillverkats sedan 1969 och odlas på 800 meters höjd i ett bergsområde som sträcker sig nästan 1200 meter upp. Området lär vara täckt med dimma mer än 100 dagar om året och dessutom regnar det en hel del, 1700 mm om året. Totalt lär det finnas 200 hektar odlingar av detta te2.

Xiao Bu Yan Cha skördas tidigt, ofta i början av mars, när knopparna är 3-3,5 cm långa och består av ett blad och en bladknopp. Tillverkningen består av nedvissning, fixering i en panna som är mellan 100 och 60 grader, rullning, stekning, en komplicerad formning. Därefter får det svalna och torkas eller bakas avslutningsvis. Resultatet är ett krulligt och mörkt te med en ganska kraftig smak med överraskande mycket nyanser. Det går dessutom brygga te på löver flera gånger.

[gmap markers=numbers::0,0 + 26.495894194338664,116.04034423828125 |zoom=8 |center=26.72108039086171,116.4385986328125 |width=775px |height=400px |control=Small |type=Physical]

Teet har vunnit en massa priser och fanns bl.a. med bland de 85 kända teer som deltog i den nationella tetävlingen 1996 då det var det enda teet från Jiangxi. Teet i tävlingen tillverkades av Xiaobu Tea Farm. Sedan 2001 har teet varit kvalitetscertifierat av Hangzhou China Quality Certification Center1.

Yue Guang Bai 月光白

Ibland hittar man teer som är så unika att det inte går att kategorisera dem i de vanliga grupperna och just Yue Guang Bai är ett sådant te. Det skapades 2003 av en taiwanesisk tehandlare som hette Zhou Ren Zhi och trots en trög start har det blivit mycket populärt de senaste tre åren1.

Teet tillverkas i byn Jing Gu Yang Ta vilken ligger i häradet Jinggu 景谷傣族彝族自治县 (1). Inte nog med att teet är unikt vad det gäller tillverkningsmetoden, det tillverkas faktiskt av en kameliasort som varken är den vanliga kinesiska (sinensis) eller indiska (assamica) utan C. taliensis som även kallas "Da Bai" 大白 eller stor vit. På kinesiska är det officiella namnet 大理茶 "teplantan från Dali". Sorten är storbladig med stora vita ludna knoppar och används även i pu-erh2.

[gmap markers=numbers::0,0 + 23.514381886607346,100.71990966796875 |zoom=7 |center=23.644524198573688,100.909423828125 |width=775px |height=400px |control=Small |type=Physical]

Tillverkningen, som är unik, inleds med en naturlig nedvissning utomhus. Till skillnad från pu-erh sker nedvissningen på natten, gärna i månsken och eftersom det tar lång tid oxider teet under tiden1. Att telöven skulle hinna torka helt på en natt har jag svårt att tro, inte ens i mycket tunna lager. 4-5 dagar är en mer realistisk tid så löven får säkert torka till största delen inomhus och dessutom antar jag att man använder fläktar och antagligen även värme om det behövs för att garantera en jämn torkning.

Gou Gu Nao Cha 狗牯脑茶

Gou Gu Nao, som även kallas Yu Shan Tea, skall ha tillverkats sedan 1796 och blev nästan omedelbart mycket populärt och valdes ut som tributte till Kejsaren1 (vilket i princip gäller för alla teer i Kina, man kan undra hur mycket te hovet drack egentligen). Teet lär ha skapats av en fattig flottare som hette Peter Leung 梁为 som kom från Tanghuzhen 汤湖镇 (1). Tefröna som han använde tog han med sig från en av sina resor under vilken han för övrigt träffade sin hustru2. Gou Gu Nao vann långt senare en medalj vid Panama Pacific International Exhibition i San Francisco 1915 och finns med i "United Nation official supplier catalogue"1. Någon gång mellan 1920 och 1943 bytte teet namn2 och jag misstänker att det kan ha kallats Jiang Xi Zhu Lan tidigare.

Teet odlas i de södra delarna av bergskedjan Luoxiao 罗霄山脉 , i häradet Suichuan 遂川县. Namnet, som betyder "hundhuvud" eller något liknande, kommer av berget Gou Gu Nao 狗牯脑 (2?) som lär se ut som ett hundhuvud.

[gmap markers=numbers::0,0 + 26.08150071104232,114.20923233032227 + 26.07965052411111,114.19721603393555 |zoom=11 |center=26.07096967521616,114.2080307006836 |width=775px |height=400px |control=Small |type=Physical]

Prenumerera på innehåll