Te från Jiangsu

warning: Creating default object from empty value in /www/webvol34/zw/v00r3x1w9jbyp5i/tillbergs.se/public_html/modules/taxonomy/taxonomy.pages.inc on line 33.

Jin Tan Qiao She 金坛雀舌

Olivgröna burken med tekanna på

抢2012年新茶明前茶金坛雀舌茅山雀舌特级(绿茶茶叶金山翠芽

 

举报中心

Nan Shan Shou Mei 南山寿眉

Detta gröna te odlas kring Liyang 溧阳市 (1) som ligger i sydöstra Jiangsu på gränsen till Zhejiang och Anhui. Den huvudsakliga producenten verkar vara 溧阳市横涧李家园釜峰茶场 (både hemsida och översatt namn saknas), ett kollektivt ägt företag som grundades 1999. Detta företag producerar en mängd olika sorters te. Nan Shan Shou Mei skall dock ha skapats av Mr. Zhang Zhicheng 张志澄先生 mellan 1980 och 1985 och vann sitt första pris 1989. Området där teet odlas är bergigt, omgivet av vattendrag och bambuskogar och lär vara fritt från föroreningar.

[gmap markers=numbers::0,0 + 31.425323376395525,119.48799133300781 |zoom=9 |center=31.257422115608605,119.67132568359375 |width=775px |height=400px |control=Small |type=Physical]

Teet plockas tidigt och består av en bladknopp och två blad. Trots detta ser man ofta te av denna typ som enbart består av bladknoppar, t.ex. det illustrerade. Bladen plockas när de är 1,5-2 cm långa och får sedan vissna ner 2-4 timmar, antingen utomhus eller inomhus beroende på väderleken, för att klara den fortsatta tillverkningen. Efter detta läggs tre till fyra hg te i en 60cm stor panna som är lite mer än 120 grader varm. Tebladen skakas och formas tills dess bladen blir mörka och mjuka. Efter detta sänker man temperaturen till mellan 70 och 80 grader och fortsätter processen. Bladen gnuggas, skakas och formas med båda händerna för att få en lite böjd form ögonbrynsform som gett teet dess namn. När teet förlorat ytterligare fukt sänks temperaturen ytterligare till mellan 50 och 60 garder för att torka teet och fixera formen. Efter 35 till 40 minuter är fuktinnehållet omkring 4-6% och teet är färdigt.

Yang Xian Xue Ya 阳羡雪芽

Yang Xian Xue Ya är ett grönt te från trakten av Yixing (2) och har samma ursprung som det betydligt mindre kända teet, Zhu Hai Jin Ming. Området där detta te odlas, Zhuhai (1) 竹海, har en lång historia vad det gäller att odla te men saknade fram till 1980-talet kända sorter. Som svar på detta skapades Yang Xian Xue Ya och det blev en stor framgång. Teet är ganska svårt att tillverka och kräver en hel del arbete. Enbart bladknopparna används vilket gör att det dessutom tar lång tid att plocka. Efter att ha vissnat ner omväxlande knådas, gnuggas och rullas löven i en wokpanna för hand. Xue Ya betyder Snöknopp och lär komma av de vita fjunen på tebladen som bevaras i den försiktiga tillverkningen1.

[gmap markers=numbers::0,0 + 31.16996636995007,119.70788955688477 + 31.32818476078189,119.83474731445312 |zoom=10 |center=31.24685596989704,119.80728149414062 |width=775px |height=400px |control=Small |type=Physical]

Zhu Hai Jin Ming 竹海金茗

Det här är ett svart te från Yixing (2), platsen i Jiangsu som är så känd för sina tekannor. Teet finns omnämnt i kinesisk litteratur och är ganska lätt att få tag på via TeaSpring (även om de säljer förra årets skörd). Trots detta finns det förvånansvärt lite information om teet och det är inte alls lätt att hitta i Kina. Vad detta beror på vet jag inte, men det är möjligt att teet säljs under så många namn att man blandar ihop det med andra svarta teer från Jiangsu. Jag vet med säkerhet att teet säljs som Zhu Hai Golden Tea, Bamboo Ocean Golden Tea, Zhu Hai Jin Ming Hong Cha och Golden Bamboo Yixing men jag misstänker att det säljs under flera andra namn. För några år sedan reste jag runt i området och letade just efter svarta teer men även om jag blev bjuden på ett fantastiskt bra te kunde jag inte hitta några att köpa. Förra året köpte jag dock ett te från Dragon Tea Store, Yixing Congou men jag är inte säker på att det finns något släktskap, teerna ser inte direkt lika ut. Nu säger detta kanske inte så mycket eftersom de olika Zhu Hai Jin Ming jag sett ser ganska olika ut, allt ifrån feta böjda blad till ganska raka helt gyllene. Så svart som Yixing Congou har jag dock inte sett det. Dessutom tillverkas det en hel del svart te i Jiangsu även om dessa inte är speciellt kända.

Tai Hu Cui Zhu, 太湖翠竹

Tai Hu Cui Zhu är ett relativt nytt te, det skapades först 1980.  Det produceras i huvudsak i Wuxi 无锡 (1) som ligger i Jiangsu. Fram till 1994 tillverkades teet helt för hand men sedan 1994 används importerade maskiner1. Teet tillverkas bl.a. av Wuxi Shun fighting tea plantation, ett företag med 60 anställda och 125 Ha teodlingar. Företaget producerar omkring 5 ton Tai Hu Cui Zhu per år2.

Tai Hu Cui Zhu är ganska svårt att få tag på utanför Kina. Det avbildade teet köpte jag från http://shop36249941.taobao.com/ och skall vara tillverkat av en producent som heter 王家茶场 som jag tyvärr inte hittat någon information om. Teet kostade 40 yuan för 50 gram vilket inte är speciellt dyrt.

[gmap markers=numbers::0,0 + 31.52774624417629,120.33599853515625 |zoom=8 |center=31.592573630393332,120.2783203125 |width=775px |height=400px |control=Small |type=Physical]


1 Teanet. Teet finns även omnämnt i Zhongguo Chapu.

Bi Luo Chun, 碧螺春

 Bi Lou Chun (Pi Lo Chun) eller ”Gröna snigelbrunnen” är ett av de mest kända gröna teerna i Kina och ett av de få som tillverkas Jiangsu.

 
Teet produceras i huvudsak i countyna i och kring den vackra sjön Tai Hu, kinas största sötvattensjö. Bi Luo Chun är skyddat av kinas departement för kvalitetskontroll och bara te odlat i områdena benämnda ”Dong Ting West and East” kan betraktas som riktigt Bi Luo Chun eller ”Dong Ting Bi Luo Chun”. De östra bergen är en udde och de västra är en ö i Tai Hu. Det finaste teet plockas på Smaragdspiraltoppen. Klimatet omkring sjön är fuktigt och som på så många platser i Kina är bergen ofta insvepta i dimma. Bland tebuskarna odlas plommon, aprikoser och persikor, något som lär skydda de små buskarna och bidra till teets unika smak.
 
Omkring 550 ton Dong Ting Bi Luo Chun tillverkas varje år. Dessutom odlas ytterligare 1500 ton Bi Luo Chun i andra delar av Jiangsu som t.ex. Yi Xing, Li Yang, Li Shui och Gao Chun. Dessa tillverkas på samma sätt men är ofta större och mindre fruktiga i sin smak.
 
Bi Lou Chun odlas även i Zhejiang och Sichuan men betraktas oftast som förfalskningar då de inte använder samma varitet och dessutom skiljer i både utseende och smak.
 
De bästa teet plockas kring ”Pure Brightness” festivalen men skördas fram till mitten av april då vårregnen vanligtvis börjar.

Yixing Congou

Detta svarta te från Yixing kallas ibland Yixing black eller Yangxian black och lär tillverkats i mer än 400 år. Detta skulle innebära att det är ett av de äldsta svarta teerna, något jag har svårt att tro, men i vilket fall som helst är det ett mycket ovanligt och gott te. Inte ens i Yixing är det lätt att hitta, tro mig jag har försökt.

Teet består till stor del av knoppar och har en hel del "golden buds" vilket alltid är ett tecken på god kvalitet.

Källa och återförsäljare: Dragon Tea House

Prenumerera på innehåll