MedlemskapForumPrenumereraButik
The Way of Tea är en svensk köpguide för te. Här finns bl.a. information om de finaste teerna, recensioner av böcker, filmer, tidningar samt en mängd butiker, både svenska och utländska.

Chinese Tea

Detta är en dokumentärserie om kinesiskt te i sex delar. Den första delen tar upp några kända teer från Zhejiang, den andra handlar om te från Hubei, den tredje om Sichuan och Guizhou, den fjärde tar upp teer från olika provinser, den femte handlar om tekultur i Guizhou och den sista handlar om teets historia.

Tyvärr är filmerna inte så bra som man kunde önska. Visserligen är de textade till engelska och handlar om te men sedan är det svårare att hitta något bra att säga om dem. Tekniskt sett är de filmade i ganska låg upplösning, ljudet är bedrövligt, texten kommer och går lite som den vill men detta kunde man stå ut med om innehållet hade varit bättre. Merparten av filmerna handlar dessutom inte så mycket om te utan mer om tekultur, om teets historia och framför allt annan kultur associerad till te, t.ex. religion, musik, litteratur och kampsport. Visserligen trevliga ämnen men det hade varit roligt att se någon tebuske eller kanske hur något av teerna tillverkas.


Mer informaton kan man hitta hos producentens hemsida http://www.gzbeauty.com/index_en.html och man kan även köpa filmerna från deras butik http://www.beauty626.com/ Filmerna hittar man lättast om man söker på "famous tea".

Green Brick tea

Detta är ett sammanpressat grönt te som jag köpte för många år sedan. Tyvärr har jag ingen aning om vem som tillverkat det eller från vilken provins det kommer, faktum är att jag inte ens kommer ihåg var jag köpte det.

Tea Emporium

Denna butik som inte skall förväxlas med "The Tea Emporium" i Toronto eller "Tea House Emporium" är en Indisk tebutik med lång historia. Enligt företagets webbutik har den funnits sedan 1940. Sortimentet är bra, priserna normala och informationen om teerna är ovanligt bra. Jag har inte beställt något från denna butik men det är bara en tidsfråga. Adressen är http://www.teaemporium.net. Butiken har även en trevlig blogg som man hittar på http://teaemporium.blogspot.com/.

An Ji Bai Pian 安吉白片

Detta gröna te från Zhejiang förväxlas ofta med An Ji Bai Cha vilket kanske inte är så konstigt. Inte nog med att de har snarlika namn, de odlas dessutom i samma område och ser nästan lika dana ut. Det finns dock flera viktiga skillnader, dels tillverkas de på olika sätt och dels används olika sorters telöv som material.

De torra telöven är raka och platta och tillverkas på ett ganska unikt sätt bl.a. genom bakning. Beskarna som används är Long Jing 43 / Ying Shuang, samma buskar som används för att producera merparten av allt Long Jing2. Till skillnad från Long Jing innehåller dock An Ji Bai Pian mycket lite koffein1.

Förutom sitt te är An Ji känt för sina vackra bambulundar som bl.a. syns i filmen "Crouching tiger and hidden dragon". Teet och bambun växer skyddat från föroreningar och odlas tydligen helt utan bekämpningsmedel. Totalt finns det 45 000 Ha teplantor i An Ji vilka producerar 3300 ton te per år, både An Ji Bai Cha och An Ji Bai Pian1.
[gmap markers=green::30.65622488473391,119.68368530273438 |zoom=9 |center=30.70169664654607,119.915771484375 |width=775px |height=300px |control=Small |type=Physical]
An JiAn Ji.

Gong Mei 貢眉

Detta te brukar kallas för ögonbrynste pga lövens böjda utseende. Produktionen är stor, det är det vita te som tillverkas i störst mängd, något som inte är så konstigt eftersom de består endast av hela löv som blivit kvar efter de finare kvalitéerna som Bai Mu Dan och Shou Mei skördats1. Vanligtvis får man detta te på kinesiska restauranger och det är sällan det säljs i de bättre butikerna.

1 The Story of Tea

Bai Mu Dan 白牡丹

Detta brukar klassas som ett s.k. New-Style vitt te och säljs ibland som Pai Mu Tan. Det består av en bladknopp och det första bladet. Som material används Fuding Da Bai och Zhenghe Da Bai1. Teet har tillverkats sedan 19223 och odlas i samma områden som Bai Hao Yin Zhen i norra Fujian. Skillnaden mellan Bai Mu Dan och Shou Mei och Gong Mei är i huvudsak kvaliteten vilket gör att ibland säljs även dessa som Bai Mu Dan. Ett riktigt Bai Mu Dan är dock av mycket hög kvalitet med hela blad där bladknoppen och undersidan av bladet är vita medan ovansidan av bladet grönt. För att få detta utseende krävs noga utvalt te och en försiktigt tillverkning. Efter bladen plockats transporteras de försiktigt till ett nedvissingsrum där de får ligga på bambuhyllor tills fuktinnehållet är omkring 30%. Efter detta värms de upp i ungefär 100 graders värme tills dess att fuktinnehållet bara är 10%. Avslutningsvis får de svalna helt innan de värms upp och torkas helt i 80 graders värme2.

1 The Story of Tea
2 The Great Teas of China
3 Hudong
Bildkälla: Tea Network

Shou Mei 寿眉

Shou Mei tillverkas av hela teblad efter bladknoppen använts för mer exklusivt te. Hela kvisten plockas vanligen och vilken är kvar ända till slutet av tillverkningsprocessen då denna tas bort1. Detta te brukar kallas för ögonbrynste pga lövens böjda utseende. Som andra s.k. New-Style vita teer tillverkas detta te genom nedvissning, rullning och uppvärmning. Nedvissningen består av två steg där det första sker utomhus. De plockade löven läggs i ett 20-30 cm tjockt lager på en skuggad och välventilerad plats i omkring ett dygn. Efter detta samlas löven ihop och fraktas till ett speciellt nedvissningsrum. Detta rum är ganska stort med fönster på båda sidor för att få en ordentlig ventilation. Löven läggs tunt på öppna bambuhyllor som påminner lite om primitiva bårar vilka staplas från golv till tak, kanske 15 stycken på höjd. Totalt kan det röra sig om 1200 hyllor i ett nedvissningsrum. Här för löven vissna ner i ytterligare 30 till 40 timmar. Tiden de får vissna ner påverkar lövens färg. Den mörka gröna färgen som är så typisk för Shou Mei får man då löven får vissna ner under lång tid medan en kortare nedvissning ger ett ljusare te. När telöven har vissnat ner tillräckligt drar man i ett snöre vilket får alla hyllorna att vika sig och löven rasar ner på golvet vilket består av slät betong. Efter detta samlas löven ihop för att rullas och torkas1.

1 The Story of Tea

International Tea Information 国际茶讯

Den enda facktidskrift som enbart handlar om te som jag känner till är International Tea Information. Tidskriften kommer ut omkring fyra gånger om året och den har hittills kommat ut med sex nummer. Några av dessa går att läsa som animerade PDF-filer på http://www.internationalteanews.com/zazhi.asp. Tyvärr går de bara att öppna i vissa webläsare och texten så liten att den är nästan omöjlig att läsa. Det går heller inte att ta hem filerna eller zooma. Värre är att nästan alla artiklar är på kinesiska och filerna är skyddade så de går inte att malskinöversätta. Trots detta är den värd att bläddra i, främst för de vackra bilderna och att den och ger en inblick i dagens kommersiella teindustri i Kina.

Qi Shan Mao Jian

Detta är ännu ett obskyrt te som importeras av Johan & Nyström och som jag köpt på Tekultur. Det finns inte omnämnt i någon litteratur, inte ens i mina kinesiska böcker vilket gör att den enda information jag har om det är det som Richard Lindh på Johan & Nyström berättat för mig.

Tydligen är det ett ekologiskt grönt te som odlas i byn Qi Shan i västra Anhui på 800 meters höjd. Smaken är lite tunn men tilltalande och teet är ovanligt lättbryggt. Namnet kanske skulle bli 齊山毛尖 eller 齐山毛尖 på kinesiska och även om jag hittat teer med detta namn i listor över teer från Anhui har jag ingen konkret information. Det finns ett företag som heter Anhui Qishan Liu'an Guapian Co., Ltd. som tillverkar teer med liknande namn och det skulle kunna vara de som även tillverkar detta te.

Vitt Te 白茶

Vitt te 白茶 är det minst bearbetade av alla tesorter och har tillverkats mycket länge. Jämfört med svart och grönt te är både produktionen och antalet tesorter försumbara men teet är ändå ganska känt, främst pg.a. påstådda hälsoeffekter. Även om produktionen är liten har den ökat dramatiskt de senaste åren. I sydvästra Yunnan har man tillverkat vitt te i tusentals år och i Fujian i minst tusen år. Bl.a. berömdes det av den kinesiske kejsaren Hui Tsung under 1100-talet i sin bok om te.

Vanligtvis definieras vitt te genom sin tillverkningsprocess där det enda tillverkningssteget att det torkas i solen eller med hjälp av varm luft. Använder man denna definition tillverkas de flesta vita teer i de kinesiska provinserna Fujian, Hunan, Yunnan och Guangxi men även på Sri Lanka och i Darjeeling. De sistnämnda är ofta av betydligt sämre kvalitet än de från Kina även om de betingar ganska höga priser på auktioner. Exempel på vitt te från Darjeeling är Poobong Tea Estate White Tea. Vitt te används också som bas för smaksatta teer. En annan lite mer nyanserad definition tar även hänsyn typ av tebuske, var teet odlats och dess historia. Använder man denna definition kommer de flesta vita teer från norra Fujian och inbegriper teer som har en betydligt mer komplicerad tillverkningsprocess, så kallade New-style vita teer.

[gmap markers=numbers::26.200791090063536,129.17724609375 + 27.357497746051823,118.85147094726562 + 27.279775770070895,120.21514892578125 + 27.3,118.1 |zoom=8 |center=27.503399176197842,119.5367431640625 |width=775px |height=300px |control=Small |type=Physical]

Prenumerera på innehåll